Dagens tankar och funderingar.
What up Blogg-dog?
Jag kom på en sak idag, när jag skulle ta bussen hem från jobbet; jag avskyr busstorget-kidsen. Sättet dom är, sättet dom beter sig på och sättet dom bara utstrålar "se på mig, jag har inte gjort något, jag är inte speciell på något sätt förutom att min röstnivå ligger ungefär 20 decibel över genomsnittsmänniskan, men snälla, se på mig". Står de inte och klänger vid kärnan så kommer de gående över apberget och ja, gör det de gör bäst, får pensionärer att utbrista "herre jösses, någon borde ta hand om de här barnen" (eller något i den stilen).
Nu när jag ändå är inne på attention-seekers, whats up with Paris Hilton? Där har vi också en patetisk människa. Hon är nämligen känd pga av sina makalö... nä.....eh..sina fantastiska sång...eeh... sina polit... äh vafan. Hon är känd för att hon heter Paris Hilton. Jag ska kanske byta namn till Jocke Hilton och påstå att jag är Farfar Hiltons "long lost grandson" och börja florera med Diddy och Brittan jag med. När Conan O'Brien nämnde i sin talkshow (som för övrigt är världens bästa och Conan är ett komiskt geni) att fröken Hilton skulle åka i finkan så jublade hans publik varje gång. Ibland så länge att Conan hann lämna studion och få en ryggmassage eller en skoputs (jag skämtar faktiskt inte, det hände, även om det var en inövad sketch..). Det om något måste ju få henne att inse hur värdelös hon är.
Och nu när jag ändå är on fire, kan jag ju fortsätta mitt korståg mot människor som inte "förtjänar" berömmelse. Ni kanske har hört talas om killen som kallar sig för Perez Hilton, men egentligen heter något annat. Han har blivit känd pga av att han gör som jag, han bloggar. Grejen är den att han bloggar om skvaller och är nu polare med sin namne, Paris. Med tanke på att allt skvaller till 97% är skitsnack, så skulle man kunna påstå att han bloggar om skit. Sveriges högst insatta människor inom gödselindustrin kanske ska passa på att börja blogga dom med, berömmelse och kändisskap väntar!
Nu sätter jag punkt för mitt korståg mot all orättvisa här i världen, och tänker istället blicka framåt. I slutet av oktober tänker jag, tillsammans med min mamma och hennes gubbe, syrran och hennes kille åka till amerikas förenta stater i 11-12 dagar. Det blir ett minne för livet. San Fransisco är målet, och några dagar ska spenderas i LA. Huvva. Sen så har jag, Robin och Johan spånat på att åka till Manchester i vinter och se på Man Utd spela. Hoppas det blir av. Och förutom det hade jag tänkt ta en resa till mamma mu i uppsala, kanske tar med mig Simon och någon till. Sen så ska jag fixa en massa saker, körkort och ny mobil och en digitalkamera (alternativt en hybrid av de två sistnämnda). Frågan är hur pengarna ska räcka till, skönt att man får lön om 4 dagar.
Till sist så är Hallelujah och The Scientist två av världshistoriens bästa låtar. Synd att Jeff Buckley bara hann med ett album. Men snart så kommer Coldplays nya. Yay!
Peace.
Jag kom på en sak idag, när jag skulle ta bussen hem från jobbet; jag avskyr busstorget-kidsen. Sättet dom är, sättet dom beter sig på och sättet dom bara utstrålar "se på mig, jag har inte gjort något, jag är inte speciell på något sätt förutom att min röstnivå ligger ungefär 20 decibel över genomsnittsmänniskan, men snälla, se på mig". Står de inte och klänger vid kärnan så kommer de gående över apberget och ja, gör det de gör bäst, får pensionärer att utbrista "herre jösses, någon borde ta hand om de här barnen" (eller något i den stilen).
Nu när jag ändå är inne på attention-seekers, whats up with Paris Hilton? Där har vi också en patetisk människa. Hon är nämligen känd pga av sina makalö... nä.....eh..sina fantastiska sång...eeh... sina polit... äh vafan. Hon är känd för att hon heter Paris Hilton. Jag ska kanske byta namn till Jocke Hilton och påstå att jag är Farfar Hiltons "long lost grandson" och börja florera med Diddy och Brittan jag med. När Conan O'Brien nämnde i sin talkshow (som för övrigt är världens bästa och Conan är ett komiskt geni) att fröken Hilton skulle åka i finkan så jublade hans publik varje gång. Ibland så länge att Conan hann lämna studion och få en ryggmassage eller en skoputs (jag skämtar faktiskt inte, det hände, även om det var en inövad sketch..). Det om något måste ju få henne att inse hur värdelös hon är.
Och nu när jag ändå är on fire, kan jag ju fortsätta mitt korståg mot människor som inte "förtjänar" berömmelse. Ni kanske har hört talas om killen som kallar sig för Perez Hilton, men egentligen heter något annat. Han har blivit känd pga av att han gör som jag, han bloggar. Grejen är den att han bloggar om skvaller och är nu polare med sin namne, Paris. Med tanke på att allt skvaller till 97% är skitsnack, så skulle man kunna påstå att han bloggar om skit. Sveriges högst insatta människor inom gödselindustrin kanske ska passa på att börja blogga dom med, berömmelse och kändisskap väntar!
Nu sätter jag punkt för mitt korståg mot all orättvisa här i världen, och tänker istället blicka framåt. I slutet av oktober tänker jag, tillsammans med min mamma och hennes gubbe, syrran och hennes kille åka till amerikas förenta stater i 11-12 dagar. Det blir ett minne för livet. San Fransisco är målet, och några dagar ska spenderas i LA. Huvva. Sen så har jag, Robin och Johan spånat på att åka till Manchester i vinter och se på Man Utd spela. Hoppas det blir av. Och förutom det hade jag tänkt ta en resa till mamma mu i uppsala, kanske tar med mig Simon och någon till. Sen så ska jag fixa en massa saker, körkort och ny mobil och en digitalkamera (alternativt en hybrid av de två sistnämnda). Frågan är hur pengarna ska räcka till, skönt att man får lön om 4 dagar.
Till sist så är Hallelujah och The Scientist två av världshistoriens bästa låtar. Synd att Jeff Buckley bara hann med ett album. Men snart så kommer Coldplays nya. Yay!
Peace.
Kommentarer
Postat av: syrran
hej stora lillebror...måste säga att det är en fröjd att läsa din blogg..den är ganska kul ihhihi...kul att man fick vara med på ett hörn hhehehe...kul o se dig idag även fast det inte var så länge...men du får juh gärna komma ner o hälsa på din syster på jobbet nån gång om du orkar vill säga, jag längtar till oktober jag med ska bli skita sköj...kram från syster yster..saknar dig lite men bara lite
Trackback